stöd oss

Dina rättigheter i sjukvården

Även om du alltid kan och bör ställa frågor om något är oklart, är det också bra att veta vad som gäller för patienter och vilka rättigheter man har som sjuk. Här har vi samlat lite information som förhoppningsvis kan vara användbar för dig. Om du har frågor, känner dig osäker eller om någonting inte känns helt bra när du eller din närstående vårdas på sjukhus är viktigt att du tar upp det med läkaren och ber hen förklara. Därför är det alltid bättre att fråga för mycket än för lite.

Den här information har du som sjuk alltid rätt att få från personalen när hen kommer till hälso- och sjukvården

  • Hur din hälsa är
  • Vilka olika sätt du kan bli undersökt och behandlad på
  • Att du får välja bland de olika sätten att behandlas på
  • Ungefär hur lång tid det kommer att ta innan du får vård
  • Var och hur personalen tror att du kommer att få behandling
  • Vilka risker och biverkningar behandlingen har 
  • Vad som händer efter behandlingen och vilken eftervård som finns
  • Hur du kan förebygga att du blir sjuk eller skadar dig
  • Din rätt att välja en fast vårdkontakt
  • Vilka hjälpmedel som finns för dig som har en funktionsnedsättning
  • Din rätt att välja var du får vård (det som kallas utförare eller vårdgivare)
  • Möjligheten att få en ny medicinsk bedömning/second opinion
  • Din möjlighet att få information från myndigheter. Läs mer om våra myndighetsguider här. 

Läkemedel

Ett läkemedel kan ha olika namn även om det har samma innehåll och fungerar på samma sätt.  Om det finns ett läkemedel som är billigare än det som står på receptet har du som sjuk rätt att få veta det. Om du sedan väljer att köpa det dyrare läkemedlet får du själv betala skillnaden i pris. Ibland är det viktigt att inte byta ut läkemedlet mot ett annat. I så fall står det i receptet. Fråga gärna personalen på apoteket om vad som gäller för ditt eller din närståendes läkemedel.

Efter behandlingen

Om du eller din närstående har varit inlagd på sjukhus och behöver mer hjälp från vården efter att du/hen lämnar sjukhuset är det viktigt att ni tillsammans med vårdpersonalen gör en vårdplan. I denna ska det stå vilka personer som har ansvar för din eller din närståendes vård och behandling, hur hälsan är och hur du/din närstående mår, och vilka risker som finns. Verksamhetschefen kan vidare bestämma att du eller din närstående får en kontaktperson, en vårdkontakt, som ska se till så att du eller den sjuke får en så trygg och säker vård som möjligt.

Hjälpmedel

Om du eller din närstående har en funktionsnedsättning kan man behöva hjälpmedel som gör vardagen enklare och säkrare. Ibland är hjälpmedel en del av behandlingen eller rehabiliteringen. Du eller hen kan behöva hemtjänst, hemsjukvård eller färdtjänst. Din eller din närståendes kontaktperson eller en kurator kan då hjälpa er att söka stöd och hjälpmedel. Eftersom varje landsting, region och kommun själva bestämmer hur de arbetar med stöd och hjälpmedel kan reglerna vara olika på olika platser i Sverige.

En del stöd och hjälp är gratis, annat får ni hyra eller låna. Det är ofta läkare, arbetsterapeuter, distriktssköterskor, sjuksköterskor och logopeder som bestämmer vilka hjälpmedel du eller din närstående kan få. Om du eller den sjuke har en funktionsnedsättning ska ni få information från vården om de hjälpmedel som finns. Ibland finns det flera olika hjälpmedel. Då ska ni få välja vilket hjälpmedel du eller hen vill ha. Ni får det hjälpmedel ni har valt om det är motiverat med hänsyn till dina eller din närståendes behov och till kostnaderna för hjälpmedlet.

Missnöjd med vården?

Du kan inte gå till en domstol och klaga på vård som du eller din närstående är missnöjd med. Enda gången du kan klaga hos domstolen är kring vissa beslut om tvångsvård och rätten att läsa din journal. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ser till att vården följer lagar och föreskrifter. Om du tycker att du eller din närstående har fått fel vård eller behandling ska du prata istället med personalen på den avdelningen där du eller hen har fått vård. De måste då ta reda på vad som har hänt. Om du eller din närstående har fått en skada i vården ska personalen berätta för dig vad de har gjort för att felet inte ska hända igen. Du kan också prata med patientnämnden eller göra en anmälan till Inspektionen för vård och omsorg (IVO).

Det här gör patientnämnden

I varje kommun, landsting eller region finns det en eller flera patientnämnder. På en del platser i Sverige kan det också heta förtroendenämnd. Patientnämnden är opartisk vilket betyder att den arbetar fritt från politiska åsikter. Patientnämnden lyssnar på dig, utreder det som har hänt och kommer med förslag på hur du och vården ska lösa problemet. Det kostar inget att få hjälp och råd av patientnämnden. Patienter, anhöriga och personal kan få hjälp av patientnämnden. Patientnämnden arbetar med frågor och klagomål på vård som landstinget eller kommunen ger. Kontaktuppgifter till patientnämnder finns på kommunens, landstingets eller regionens hemsidor.

Det här gör Inspektionen för vård och omsorg (IVO)

Du kan anmäla klagomål i vården till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Du behöver inte veta vem som har gjort felet eller vad det var som orsakade skadan. IVO tar reda på vad som blev fel och vad vården ska göra för att det inte ska hända igen. Om vårdgivaren inte rättar till felet kan IVO bestämma att de inte får fortsätta sin verksamhet. IVO kan bestämma att personer som har en yrkeslegitimation får en provtid på 3 år när de har gjort fel. Då får personen tre år på sig att visa att hen inte gör samma fel igen.

Här kan du få vidare råd och information

Många patienter vill ha information om sin sjukdom, om olika behandlingar, väntetider i vården och hur vården lyckas med olika behandlingar. Här är tips på var du kan söka information. Råd om vård dygnet runt på 1177 Vårdguiden, stöd från Ungdomsmottagningen på nätet www.umo.se och Väntetider i vården www.vantetider.se.

Källa: Socialstyrelsen



Liknande inlägg

”En av mina sista kurer skrek jag rakt ut att jag inte orkar mer, jag ville avsluta behandlingen.”

För lite mer än ett år sedan fick Tuva Onsten beskedet cancer. Vad hon trodde var covid-19 med symtom som...

Läs mer
Cancerkunskap

Kallelse till Ung Cancers årsmöte 5 maj 2022

Kallelse till Ung Cancers årsmöte 5 maj 2022Tid: Torsdagen den 5 maj kl 17:00-18:00Plats: David Bagares gata 5 i Stockholm...

Läs mer
Ung Cancer

”Cancer fanns inte i min värld. Varför jag? Varför nu?”

Såma Tillakoy delar med sig av sin cancerhistoria i våra sociala medier. Läs hennes text här. ”Hej alla! Mitt namn...

Läs mer
Cancerkunskap

INSTAGRAM @UNGCANCER