AKTUELLT

Skrivet: 17 september, 2020

Sorg kan ha många ansikten

Chock, förtvivlan, ilska, oro, skuld och skam är vanliga upplevelser hos den som är närstående till någon med cancer. Att för en stund glömma bort allt det hemska och skratta åt något kan väcka skuldkänslor men är också helt normalt. Psykologen Linnéa sätter ord på känslor och tankar som kan dyka upp för dig som närstående.

Så hur kommer det sig att sorg kan se ut så här och vilka reaktioner är egentligen normala?

Det snabba svaret är att alla reaktioner och känslor är normala – det är omständigheterna som inte är det.  Att leva som närstående till någon med en livshotande sjukdom är inget som går att förbereda sig på. Sorgen är en helt naturlig reaktion på allt det som gått förlorat, allt som cancern tagit. Det kan handla om förlusten av en tillvaro utan cancern att förhålla sig till. Framtidsplaner och drömmar som nu behöver ställas in eller skjutas upp på en oviss framtid. Och om det värsta inträffar – förlusten av en förälder, ett syskon, en partner eller vän. Den mest definitiva och smärtsamma förlusten av alla.

Många närstående berättar om hur svårt det är att tillåta sig att känna och visa känslor när man själv inte är den som är sjuk. Men att INTE känna är omöjligt. Därför ligger skam och skuld ofta på lur när de känslor man ”inte får” eller inte vill känna ändå dyker upp.

Det kan då vara bra att påminna sig själv om att känslor inte tar ut varandra. Att känna sig arg på den man älskar som gått bort, eller lättnad över att inte behöva oroa sig mer, säger inget om hur tung sorgen är att bära. Att skratta åt något banalt innebär inte att ledsenheten väger mindre. Det är inte antingen eller. Sorgen finns där och det gör en massa andra känslor med. Och det är okej. Läs mer om kampanjen Vi som står bredvid här.

Skrivet av: Ung Cancer

Vill du stötta Ung Cancers arbete?

Läs mer om vad du kan göra för att stötta Ung Cancers arbete här.

Jag vill bidra