AKTUELLT
Aktuell kategori
Andra kategorier
Skrivet: 10 mars, 2022
Lukas armband symboliserar sista vinterdagarna med sin pappa
Lukas Lindbergs pappa drabbades av cancer hösten 2019 och gick bort knappt ett år senare. I år har Lukas designat Ung Cancers armband, inspirerat av de vinterdagar han fick med sin pappa innan han gick bort. Det här är Lukas historia.
”Min familj är en riktig teknikfamilj, med mig som sticker ut. Just nu pluggar jag till personalvetare på Umeå Universitet och har även läst företagsekonomi två terminer. Pappa gick istället fyraårig tekniskt och jobbade länge som IT-konsult och lärare. Det är fortfarande svårt att smälta vem pappa var. För mig är han pappa, väldigt älskad och med en otrolig förmåga att vara öppen mot alla. Han var som bamse, stor och stark men alltid snäll.
När pappa blev sjuk
Han blev sjuk runt 1:a Advent 2019. Det började med att han tappade balansen och fick domningar i ansiktet, men han åkte in några gånger på akuten innan han till slut hamnade på neurologen. De hade hittat en tumör i hjärnstammen. Jag minns att jag pluggade ekonomi då. Jag var på sjukhuset och pappa hjälpte mig med excel när läkarna kom in och berättade att det var en elakartad cancer. Det bara exploderade i mig, jag har aldrig gråtit så mycket.
Han fick träffa den bästa neurokirurgen som sa att det var för stora risker att operera. Men strålningen fungerade och mitt i allt elände var det nästan lite kul att pappa fick se hur allt sånt fungerade, han som älskade vetenskap. Han mådde bättre under en period och kunde göra saker själv igen, man kände hur hoppet kom tillbaka. Men efter sommaren blev han blev återigen sämre. Jag bestämde mig för att flytta hem, mina studier var på distans och jag ville vara hos honom.
Jag har fått min självständighet och trygghet från pappa, han lät mig alltid göra saker själv. Han ville att jag skulle mecka och fixa saker på egen hand men han fanns alltid med mig och stöttade. Och när pappa inte längre kunde göra saker själv byggde vi olika lösningar i huset för att han skulle kunna fortsätta bo hemma, för att han skulle kunna vara med. Jag byggde en anordning för att han skulle kunna vara med och spela kort, vi byggde om garaget så han och mamma kunde bo där när han inte längre kunde sova i sin säng på övervåningen.
De sista vinterdagarna med pappa
Morgonen den 25 november gick han bort. Mamma hade gjort scones och vi var alla tillsammans. Min bror, mamma och jag byggde en egen kista till pappa. Även om den inte var perfekt kändes det fint. Mycket av sorgen för mig har inte bara handlat om att vara ledsen utan om tacksamheten jag känt. Både om att få vara skör och ledsen men också att känna den där tacksamheten för allt vi gjort och allt han lärt mig. Vi fick nästan ett år tillsammans och chans att prata om det mesta. Som närstående har jag alltid känt att jag behövt finnas där för pappa även om jag också alltid ville det. Att ta tid för mig själv är ingenting man lär sig innan, det kommer i efterhand.
Jag har alltid haft enkelt att prata om känslor men det har ändå känts bra att söka sig till andra i liknande situation. Det är det som är bäst med Ung Cancer, att veta att man inte är ensam i sin situation. Det är samma som att bära armbanden. Mamma har alltid tyckt att det är onödigt att svära men för mig är det vad som gör armbandet så effektfullt.
Jag har aldrig varit den som är duktig på design men jag kom fram till det här konceptet utifrån hur min pappas resa har varit. Han dog under vinterhalvåret när dagarna blir kortare och nätterna längre. Hans cancerresa hade sina toppar och dalar där känslorna pendlade mellan hopp och förtvivlan. Därför ska bandet ha en blå gradient av 3 färger som symboliserar våra vinterdagar tillsammans samt känslan av hopp och förtvivlan som många förmodligen känner igen.”
Ung Cancers armband representerar unga vuxnas röst och alla de känslor ett cancerbesked för med sig. Du hittar Lukas armband här.
Stöd vårt arbete!
Vi stöttar unga vuxna cancerberörda genom att minska ensamhet och erbjuda rehabiliterande och ekonomiskt stöd.
Bidra här!