En officiell webbplats för svensk sjukvård. Här hittar du fakta om vård och sjukdomar, och kan logga in för att se din journal eller kontakta vården digitalt.

Personer som står dig nära, till exempel familj, vänner eller partner.

En statlig myndighet som hjälper dig som är arbetssökande att hitta jobb.

En vårdprofession som hjälper dig med praktiska lösningar, anpassningar i hemmet och hjälpmedel för att hantera vardagen.

En översikt över de behandlingar du ska få, när de ska ske och hur länge.

Oönskade effekter eller symtom som kan uppstå av cancerbehandling. Dessa kan vara tillfälliga eller mer långvariga.

Ett begrepp som beskriver livet efter cancerbehandlingen. Det handlar om de fysiska och psykiska följderna av sjukdomen som ofta slår till när behandlingarna är över och man förväntas återgå till "det normala", men inte känner sig som förut.

Läs mer: Cancerbaksmällan

Stöd och insatser som syftar till att hjälpa dig att återhämta dig och må så bra som möjligt, både fysiskt och psykiskt, efter en cancerdiagnos. Det kan inkludera fysisk träning, psykologstöd, eller hjälp att komma tillbaka till studier/jobb.

Mediciner som används för att döda cancerceller eller bromsa deras tillväxt.

Myndigheten som hanterar studielån och studiebidrag för dig som studerar. De kan hjälpa dig med vad som gäller om du blir sjuk under studietiden.

En vårdprofession som ger råd och stöd om mat och näring under din behandling och rehabilitering.

Djupa tankar om meningen med livet, döden, frihet och ansvar, som ofta uppstår vid svåra livshändelser.

Förmågan att kunna få biologiska barn. Vissa cancerbehandlingar kan påverka fertiliteten, och det är viktigt att få information om detta och eventuella möjligheter att bevara den (t.ex. genom att frysa ägg eller spermier).

Läs mer: Fertilitet

När kroppen eller sinnesfunktionerna är nedsatta. Detta kan ibland uppstå tillfälligt eller permanent till följd av cancer eller behandling.

En vårdprofession som ger råd och stöd om fysisk aktivitet, balans, smärta och andningsbesvär, samt kan skapa träningsprogram.

En tjänst som vissa arbetsgivare erbjuder för att hjälpa anställda med hälsa och arbetsmiljö, även vid sjukdom.

En statlig myndighet som hanterar olika former av ersättningar, till exempel sjukpenning, om du inte kan arbeta eller studera på grund av sjukdom.

Ett samlingsnamn för homosexuella, bisexuella, transpersoner, queerpersoner, intersexpersoner, asexuella och plusset står för andra identiteter och läggningar.

Läs mer: HBTQIA+

Produkter eller tjänster som underlättar vardagen för dig med funktionsnedsättning, till exempel rullstol eller anpassningar i hemmet.

En vanlig biverkning efter cancerbehandling som innebär en extrem mental trötthet, svårigheter med koncentration, minne och att hantera intryck.

Vanor som kan stötta dig fysiskt och mentalt, som att röra på sig, äta bra mat, sova tillräckligt och undvika skadliga ämnen som rökning och droger.

En förening eller stiftelse som arbetar för ett visst ändamål utan att ha vinst som huvudsyfte, till exempel Ung Cancer.

Infertilitet innebär att du har svårt att bli gravid eller göra någon gravid. Sterilitet betyder att du inte alls kan få biologiska barn.

En myndighet som kontrollerar att vården följer lagar och regler. Hit kan du vända dig om du är missnöjd med vården.

Din medicinska historik som vårdpersonalen skriver ner. Här kan du se anteckningar från besök och provsvar. Du kan läsa den genom att logga in på 1177.se.

Specialist på operationer.

En behandlingsmetod där man opererar bort tumörer eller delar av dem.

Forskning där man testar nya behandlingar eller läkemedel på patienter för att se hur de fungerar.

Behandlingar eller preparat som inte har tillräckliga vetenskapliga bevis för att påverka cancersjukdomen och inte är ordinerade av din läkare.

Din viktigaste kontaktperson i vården, som ger dig information, råd och stöd om din diagnos och behandling.

Ett läkemedel som ofta används vid cancerbehandling.

Innebär att cancern inte kan botas, men kan bromsas med behandling. Man kan leva länge med kronisk cancer, och vården fokuserar då på att lindra symtom och förbättra livskvaliteten.

Läs mer: Om cancern inte går att bota

Professionella som kan ge psykologiskt stöd, samtal och rådgivning vid svåra livssituationer som cancer.

Att granska information för att bedöma om den är trovärdig, till exempel genom att kolla vem som säger det, syftet och när informationen publicerades.

Läs mer: Var hittar jag information?

Hormoner som påverkar sexlust och reproduktion. Nivåerna kan påverkas av cancerbehandling, vilket kan minska sexlusten.

Svullnad som kan uppstå efter cancerbehandling, ofta på grund av att lymfkörtlar har tagits bort eller skadats.

Läkaren är ytterst ansvarig för att utreda, diagnostisera och behandla din sjukdom. Du kan träffa olika typer av läkare med olika specialiteter.

Behandling där hela kroppen behandlas med mediciner, till exempel dropp, sprutor eller tabletter.

Inflammation i munnens slemhinnor, en smärtsam biverkning av vissa cancerbehandlingar.

Ett möte där olika vårdprofessioner (läkare, sjuksköterskor etc.) diskuterar ditt fall för att bestämma den bästa behandlingsplanen.

Specialist på att söva dig och övervaka dig under operationer.

Specialist på tumörsjukdomar och cancerbehandling.

Vård som fokuserar på att lindra besvär och ge stöd till den som lever med en sjukdom som inte går att bota. Syftet är att göra den tid som återstår så meningsfull och bra som möjligt. Den ges inte bara i livets slutskede utan kan pågå under lång tid.

Läs mer: Om cancern inte går att bota

En oberoende instans i din region som kan hjälpa dig om du är missnöjd med vården eller vill anmäla något.

Organisationer som arbetar för att stödja patienter med en viss sjukdom eller diagnos, till exempel Ung Cancer.

Stöd som rör både den psykiska (känslor, tankar) och sociala (relationer, gemenskap) hälsan.

Specialist på att tolka röntgenbilder.

Behandling där man använder högenergistrålar för att skada och döda cancerceller.

En person som ger råd och stöd om din rehabilitering och hjälper dig att samordna dina kontakter med olika stödfunktioner.

Läger eller kurser som syftar till att hjälpa dig att återhämta dig och hitta tillbaka till ett fungerande liv efter cancerbehandling.

Ett kirurgiskt ingrepp som syftar till att återställa en kroppsdel (t.ex. ett bröst) efter en operation, eller att forma om den för att kännas mer som tidigare.

När cancern har minskat eller försvunnit helt efter behandling. Kan vara en kortare tid eller under en längre period.

Vad du har rätt till som patient och medborgare, till exempel gällande vård, stöd och ersättning.

Läs mer: Vården och dina rättigheter

En möjlighet att få en ny bedömning av din diagnos eller behandlingsplan från en annan läkare eller specialist.

Besvär som uppstår lång tid efter att cancerbehandlingen avslutats, ibland månader eller år senare.

Läs mer: Sena komplikationer

En vårdprofession som kan ge samtalsstöd och råd om sex och samlevnad, samt stödja sexuell rehabilitering.

En persons sexuella lust, identitet och beteende. Cancer och behandling kan påverka sexualiteten, och det finns stöd att få för att hantera dessa förändringar.

Läs mer: Sexualitet

Ett intyg från läkare som bekräftar din sjukdom och behov av ledighet från arbete eller studier.

När du är sjuk och inte kan arbeta eller studera, och får sjukpenning från Försäkringskassan istället för lön/studiebidrag.

När du behöver stanna en eller flera nätter på sjukhuset för vård eller behandling.

Att tillfälligt pausa sina studier.

Åtgärder och mediciner som syftar till att minska eller ta bort obehagliga symtom orsakade av sjukdomen eller dess behandling.

Vårdprofessioner som arbetar med praktisk omvårdnad, till exempel att hjälpa dig att tvätta dig när du är inlagd.

Den som bedriver vård, till exempel ett sjukhus eller en vårdcentral.

Ett dokument som sammanfattar din diagnos, planerade behandlingar, uppföljning och vem som är din kontaktsjuksköterska.

En mycket vanlig känsla efter avslutad cancerbehandling, där man är rädd att cancern ska komma tillbaka. Det är en normal reaktion på att ha gått igenom något så allvarligt.

Läs mer: Återfallsrädsla

Vård där du besöker sjukhuset eller vårdcentralen under dagen och inte behöver stanna över natten, till exempel för strålbehandling eller cellgifter.