HBTQIA+

Att gå igenom en cancerbehandling är en stor sak, både fysiskt och känslomässigt. Samtidigt som du hanterar mycket, har du rätt att känna dig sedd, lyssnad på och bemött med respekt för den du är. Din identitet är viktig. Vården ska möta hela dig, inte bara din diagnos och du har rätt att känna dig trygg i varje enskilt möte. Unga hbtqia+ personer beskriver att cancervården ibland kan utgå från antaganden, som att alla är cispersoner, heterosexuella eller passar in i traditionella könsroller och relationer. Kanske känner du igen dig i det, kanske inte. Oavsett är det viktigt att veta: det är aldrig du som ska anpassa dig efter vården, tvärtom.

Du väljer själv hur mycket du vill berätta om din könsidentitet, sexualitet eller relationer. Du ska inte behöva förklara din identitet eller vad hbtqia+ betyder för att bli bemött med respekt. Om du vill och orkar prata om det - gör det. Men det är aldrig ditt ansvar att undervisa, ansvaret för att ha kunskapen ligger hos vården. Samtidigt vet vi att många kan uppskatta när vårdpersonal är öppna, lyhörda och vill förstå. Du har rätt till det.

Ibland kan det dyka upp samtal om kroppen, fertilitet eller framtiden som inte riktigt speglar din verklighet. Då är det helt okej att säga till. Du har rätt att få information och stöd som känns relevant för dig. Det är viktigt att du vet att du inte är ensam. Det finns andra som varit i liknande situationer och det finns stöd att få, både inom och utanför vården. Och om något känns fel eller inte blir som det ska, finns det vägar vidare.

Jag hade ofta med min flickvän på sjukhuset och på vårdkontakter då jag var sjuk. De flesta hade bra bemötande men det hände några gånger att personalen frågade om hon var min vän eller syster och till och med om hon var min mamma… Det vore så mycket bättre om personal frågade vem ens närstående är utan att dra egna slutsatser.

När jag låg inlagd under flera veckor så hade jag med en bild på oss där vi pussades som jag ställde i rummet. På så sätt kunde personalen se den och inte behöva fråga om jag hade en man eller pojkvän.

bli medlem i ung cancer

Ung Cancer finns till för unga vuxna som är eller har varit cancerdrabbade, och för dig som är nära någon som har, har haft eller gått bort i cancer. Våra tusentals medlemmar är mellan 16 och 35 år gamla och medlemskapet är gratis.

Bli medlem

just fått veta

När allt blir ett brus efter ordet cancer. Om känslorna, krisen och frågorna du vill ställa till läkaren.

Läs mer

det praktiska

Sjukanmälan, ersättning och försäkringar. Oavsett om du jobbar, pluggar eller står utan jobb.

Läs mer

information

Pålitliga källor och källkritik, och hur du hittar rätt på 1177, i journalen och i din vårdplan.

Läs mer

dina rättigheter

Vad du alltid har rätt till i vården, från besked till eftervård, och vart du vänder dig om något blir fel.

Läs mer

kroppen

Om håravfall, ärr och en kropp som känns ny, och att få känna sig hel på sitt eget sätt.

Läs mer

sexualitet

Om lust, närhet och intimitet under och efter behandling, och att det inte finns något rätt eller fel.

Läs mer

fertilitet

Om möjligheten att få biologiska barn, och varför det är viktigt att ställa frågan tidigt.

Läs mer

hbtqia+

Om rätten att bli sedd och bemött som den du är. Du väljer själv vad du delar, kunskapen är vårdens ansvar.

Läs mer

återfallsrädsla

Rädslan för att cancern kommer tillbaka är en av de vanligaste reaktionerna. Du är inte ensam om den.

Läs mer

cancerbaksmällan

Om livet efter, när du förväntas vara "frisk" men allt inte känns som förut. Att hitta det nya normala.

Läs mer

sena komplikationer

Besvär som kan dyka upp långt efter behandlingen, och att du inte behöver stå ut utan hjälp.

Läs mer

kronisk cancer

Om kronisk cancer och palliativ vård, och att leva med så mycket livskvalitet som möjligt.

Läs mer

glossary – ordlista