Allt blir ofta bara ett enda stort brus efter ordet cancer och det är svårt att komma ihåg exakt vad läkaren sa. Antingen anade du redan att det var allvarligt, du kanske trodde det var något annat eller så har det gått så fort att du knappt hunnit stanna upp och ta in. Känslorna skiftar snabbt, i ena stunden kanske du är arg, i nästa skiträdd för att sedan känna dig helt tom. Korta stunder glömmer du kanske bort att du nyss blivit diagnostiserad med en allvarlig sjukdom.
Oavsett hur just du känner så är dina känslor inte fel. Du får vara ledsen och rädd men också arg eller glad.
Det kändes länge overkligt och jag tänkte att de måste ha blandat ihop mig med någon annan. Samtidigt som det var mycket sorg över att livet sattes på paus så var det också en lättnad att få svar på vad det var som var fel och att det faktiskt fanns en behandling för mig.
En kris som vänder upp och ner på livet
Att få ett cancerbesked skakar ofta om hela ens värld. Det kan kännas som att all trygghet och stabilitet plötsligt försvinner. Många beskriver det som ett krisliknande tillstånd. En känslomässig berg-och-dalbana där inget längre känns som förut. I en kris är det vanligt att känna stark sorg, tomhet eller total förvirring. Allt kan kännas meningslöst eller overkligt. Det finns inget rätt eller fel sätt att reagera på. Det viktigaste är att du tillåter dig att känna det du känner. Med tiden brukar det kännas lite lättare.
Den första tiden efter beskedet
I början är det vanligt att känna sig förvirrad, rastlös och nedstämd. Tankarna kan snurra och det är svårt att koncentrera sig. Det kan kännas som att framtiden försvunnit, att det är svårt att planera när du inte vet vad som ska hända. Ovanpå själva diagnosen kommer fler besked från prover, undersökningar och beslut om behandling. Allt detta tillsammans gör att den första tiden ofta är väldigt påfrestande. Det är inte ovanligt att befinna sig i flera känslomässiga faser på en gång. Du kanske börjar förstå vad cancerbeskedet innebär, samtidigt som du fortfarande försöker smälta information om kommande behandling. Många upplever att det blir lite lättare när behandlingen kommer igång. Då vet du mer, och oron kan minska. Att ha en plan kan göra att det känns mindre osäkert.
Vad borde jag fråga läkaren?
Det kan vara svårt ibland att komma på vad man vill fråga läkaren eller sjuksköterskan på ett besök. Det kan därför vara bra att skriva upp sådant du undrar över inför besöket. Vi har gjort en lista på frågor som kan vara bra att ställa till läkaren vid ditt andra eller tredje läkarbesök. Tänk noga igenom vilka frågor du och dina närstående vill ställa och fråga då endast de frågor ni är beredda att få ett svar på.
- Vad är det för cancersjukdom?
- Vilken behandling finns det? Finns det fler behandlingsmetoder?
- Är det här den bästa möjliga behandlingen? Finns det annan behandling på andra ställen i Sverige?
- Är behandlingens syfte att bromsa eller att bota?
- Hur vet man vilken effekt behandlingen kommer att få? Hur mäts effekten?
- Vilka olika biverkningar kan uppstå? På kort och lång sikt? Kan jag då själva göra något för att motverka dem?
- Vad är min behandlingsplan? När ska behandlingen börja och hur länge ska den fortgå?
- Hur gör jag om jag vill ha en second opinion?
- Orsakar behandlingen infertilitet/sterilitet? Finns det några åtgärder jag kan göra innan för att förebygga detta? Plocka ut ägg/spermier?
- Vem är min kontaktsjuksköterska och hur når jag hen?
- Hur kommer behandlingen påverka mitt vardagliga liv? Kommer jag kunna fortsätta arbeta/studera?
- Kan jag få en skriftlig vårdplan? Vad finns det för psykologiskt stöd att få? Kurator/psykolog?
- Kan min behandling leda till några fysiska men eller bestående biverkningar?
- Var kan jag hitta mer information?
Våga fråga även sånt som du känner kanske är en ”dum” eller ”orimlig” fråga…