Vem får cancer?

Varje år får över 800 unga vuxna i åldern 16-30 ett cancerbesked i Sverige*, men det är betydligt vanligare att få en cancerdiagnos när man är äldre. Det beror på att ju äldre vi blir, desto fler små skador får våra celler.

Vår kamp mot cancer

Oftast är det bara slumpen som avgör vem som får cancer. Våra celler får skador utan att vi vet varför. Men det finns också saker vi gör som kan göra att vårt DNA, ”datorerna” som säger till cellerna hur de ska bete sig, fungerar allt sämre och börjar skicka ut fel signaler till cellerna. När vi till exempel röker, solar eller dricker alkohol påverkar vi datorerna negativt. Det är därför det ofta sägs att det kan vara cancerframkallande att röka eller sola solarium. Det kan helt enkelt leda till att våra celler inte uppför sig som de ska. Risken för att drabbas av cancer minskar också om vi äter nyttig mat och rör på oss. Vissa cancerformer kan vara ärftliga. Det innebär att det är större risk att man får diagnosen om någon i familjen har den.

Vanligare när man blir äldre

I Sverige får ungefär 60 000 personer en cancerdiagnos varje år. Antalet cancerfall ökar, men det beror framför allt på att vi helt enkelt lever längre i dag än vad vi gjorde förr. De allra flesta som får en cancerdiagnos är över 65 år. Det är ungefär lika vanligt att kvinnor får en diagnos som att män får det. Bröstcancer och prostatacancer är de vanligaste formerna, men bland unga vuxna i åldern 16-30 är det testikelcancer som är den vanligaste cancerformen. Hudcancer är den cancerform som ökar mest. Det betyder att det är fler och fler som får den cancerformen varje år.

För att upptäcka cancer i tid är det viktigt att man går på sina cellprovtagningar, kollar pungen, känner igenom brösten och går på mammografi när det blir dags. Lyssna på din kropp. Om något inte känns som det ska är det alltid bäst att kolla upp det.

Samtidigt som fler får cancer, så är det också fler som överlever cancer i dag än någonsin tidigare. Men att vara cancerfri behöver inte betyda att allt är som vanligt igen, att man släpper det man varit med om och lever på som om ingenting hänt. Det är oerhört viktigt att fortsätta att stötta en patient och hens närstående även efter sjukdomstiden. Många har fysiska eller psykiska biverkningar för resten av livet, brottas med tankar och oro och kan må dåligt på olika sätt. Fortsätt därför att finnas där för den du känner som är eller har varit sjuk även efter en eventuell friskförklaring. Det är också viktigt att komma ihåg att många lever med en kronisk cancer eller har en cancerform som innebär att de aldrig blir friskförklarade.

*Siffran avser antalet rapporterade cancerfall i åldern 15-29 under 2014. Källa: Socialstyrelsen