Frågor & svar

Varför får unga vuxna cancer? Vilken cancerform är vanligast och varför tappar inte alla håret? Här har vi samlat några vanliga frågor och svar.

Fotänden på en sjukhussäng.

Varför får unga vuxna cancer?

När en ung vuxen person får ett cancerbesked är det nästan alltid genetiska anledningar eller ren otur som ligger bakom. Cancer hos unga personer har sällan att göra med hur man har levt. Däremot kan vissa faktorer som till exempel rökning, solning eller alkohol, leda till att man får cancer när man blir äldre. Det är såklart alltid viktigt att ta hand om sig, men det är också viktigt att aldrig, aldrig skuldbelägga den som blir sjuk!

Vilken är den vanligaste cancerformen bland unga vuxna?

Varje år får 800 unga vuxna i åldern 16–30 ett cancerbesked. Den allra vanligaste cancerformen är testikelcancer. Men de allra flesta överlever – om cancern upptäcks i tid. Därför är det superviktigt att alla som har pung tar för vana att hålla koll på sina bollar! På kollapungen.se finns information om hur man gör. Där finns också information om var man ska vända sig om någonting inte känns som det ska.

Vad är skillnaden på godartade och elakartade tumörer? 

Även om godartade tumörer ibland kan sitta illa och därmed bli farliga, så är de inte cancer. Cancer är ALLTID elakartade tumörer. Det är när celler delar sig och förökar sig okontrollerat som tumörer skapas. En tumör är med andra ord ett annat ord för en cellklump eller en knöl. De allra flesta knölar är godartade och ofarliga. Ibland orsakar de ändå så pass mycket besvär att de behöver tas bort. Elakartade tumörer, alltså det vi kallar cancer, kan däremot växa igenom organ och med hjälp av blodet transporteras till andra delar av kroppen. Där kan de klumpa ihop sig och skapa nya tumörer. Dessa nya tumörer kallas dottertumörer eller metastaser. Även om cancern kan sprida sig i kroppen kan den inte flytta över till en annan person. Cancer kan alltså aldrig smitta.

Varför tappar inte alla som får cancer håret?

Cancer är inte en EN sjukdom, utan består av ungefär 200 olika sorters cancer. Vilken cancerform man har avgör också vilken sorts behandling man får. Cancerceller delar sig väldigt snabbt. Många sorters cancerceller kan dödas med cytostatika eller cellgift som det ofta kallas. Tyvärr påverkas också friska celler av cellgifter. Celler i hårsäckar, slemhinnor och munhålan är exempel på celler som skadas av cellgift. Det är därför dessa delar av kroppen ofta påverkas av cellgifterna. Detta är förklaringen till varför man kan tappa håret, bli illamående eller torr i munnen av behandling med cellgift. Men alla cellgifter påverkar inte kroppen på samma sätt. Därför är det inte alla som tappar håret av en cellgiftsbehandling. Alla former av cancer går inte att behandla med cellgift. Strålning, operation och stamcellstransplantation är exempel på andra behandlingar som används för att bota cancer.

Vad är skillnaden på att vara friskförklarad och cancerfri?

Under och efter en behandling för cancer går patienten igenom undersökningar som ska ta reda på hur behandlingen går. När det inte längre kan spåras någon cancer i kroppen genom provtagningar kallas det att vara cancerfri. Det innebär helt enkelt att det inte finns några synliga eller spårbara nivåer av cancerceller i kroppen. I vissa fall kan behandlingen fortsätta en tid även efter att personen är cancerfri för att få bort sjuka celler som eventuellt finns kvar i kroppen. Det förekommer att personer blir friskförklarade ett visst antal år efter att behandlingen avslutats, men det gäller inte alla diagnoser och behandlingar. Det finns även kronisk cancer som inte går att bota. I dag finns det mediciner som gör det möjligt att leva länge även med cancersjukdomar som inte går att bota. Oavsett friskförklaring finns det många som tidigare behandlats för cancer som lever med psykiska och fysiska biverkningar av sjukdomen och behandlingen.

Bild på medlem som har Fuck Cancer-shorts. Hen har kryckor och ett amputerat ben.

Kan cancern påverka möjligheten att få biologiska barn?

Ja, det kan den göra. Möjligheterna att kunna få biologiska barn efter cancern beror på vilken cancerform man har och vilka behandlingar man får. För den som är ung när behandlingen påbörjas kanske detta inte ens är något man funderar på. Men det är viktigt att ändå erbjudas att få all information så tidigt som möjligt, så att ingenting kommer som en chock längre fram. Det kan vara möjligt att frysa ner ägg eller lämna sperma innan behandlingen börjar. På så sätt ökar chanserna att kunna få biologiska barn framöver. Du kan läsa mer om cancer och fertilitet här.

Vad innebär egentligen en cellprovtagning?

Alla personer med livmodertapp som är mellan 23 och 64 år blir med jämna mellanrum kallade av vården att gå på gynekologiska cellprovtagningar. Om man får en sådan kallelse är det väldigt viktigt att man går dit! Tack vare undersökningarna kan nämligen många cellförändringar upptäckas i tid och behandlas – innan de leder till cancer. För det är ju inte alls cancer man letar efter på cellprovtagningarna, utan just cellförändringar. Och att ha cellförändringar är INTE synonymt med att ha cancer. Däremot kan de LEDA till cancer om man inte håller koll på dem och just därför är det så viktigt att de upptäcks i tid! Kom ihåg att det är viktigt att gå på sina kontroller även om man har vaccinerat dig mot HPV, eftersom vaccinationen inte ger ett hundraprocentigt skydd mot livmoderhalscancer. Du kan läsa mer om cellprovtagning här.

Vad säger man till någon som har fått cancer?

Det finns inga rätt eller fel i hur man på bästa sätt bemöter någon som fått ett cancerbesked. Alla reagerar olika och har olika behov. Men det är inte ovanligt att många cancerdrabbade upplever att omgivningen drar sig undan, slutar höra av sig eller går omvägar. Kanske just för att man inte vet vad man ska säga eller göra, eller för att man inte vill ”störa”. Men faktum är att de allra flesta cancerdrabbade vill ha det tvärtom. Det är vanligt att den som drabbas av cancer mår väldigt dåligt, drar sig undan och går in i en bubbla. Ofta orkar man själv inte ta tag i något och då är det bra att som närstående och vän själv ta initiativ och vara uppsökande. Var inte rädd för att säga fel saker, visa att du finns där, ge praktiskt stöd. Erbjud olika lösningar, som till exempel att du kommer över med mat, städar lägenheten eller går och handlar. Försök att undvika meningar som ”Säg till om jag kan göra något” eller ”ring om du vill prata”. Ta istället själv initiativ. Tänk på att om det är en person som kunde säga hur den vill ha det, om den vill eller inte vill prata om något eller vill vara ifred eller ha sällskap, så är det nog en person som kan det även om den har fått cancer. Tänk också på att cancer drabbar fler än den som får diagnosen och att även de som står bredvid behöver stöd.

Får man vara arg på någon som är sjuk?

Att stå bredvid någon som är sjuk kan vara påfrestande och ofta bortser man från de egna behoven av stöd till förmån för den sjuke. Det betyder inte att behovet av att få stöd och att bli sedd och förstådd inte finns där. Självklart är det är okej att vara arg på någon som är sjuk, precis som det är okej att vara arg på någon som är frisk. En sjukdom som cancer kan slita på relationer och det är inte ovanligt att det uppstår konflikter och relationsproblem när någon blir sjuk. Det är viktigt att våga prata om det som känns svårt och inte känna skuld för sina känslor och för att det kan kännas tungt och svårt att leva med någon som är sjuk.