Dina rättigheter

Vad gäller egentligen när jag eller min närstående vårdas på sjukhus? Vad har jag rätt till och vad kan jag kräva? Här har vi samlat information om vad som gäller när du eller din närstående kliver in i sjukvården.

Två personer hjälps åt att fylla i en blankett.

Även om du alltid kan och bör ställa frågor om något är oklart, är det också bra att veta vad som gäller för patienter och vilka rättigheter som finns. Här har vi samlat lite information som förhoppningsvis kan vara användbar för dig.

Om du har frågor, känner dig osäker eller om någonting inte känns helt bra när du eller din närstående vårdas på sjukhus är viktigt att du tar upp det med läkaren och ber hen förklara. Det är alltid bättre att fråga för mycket än för lite.

Den här information ska patienten alltid få från personalen när hen kommer till hälso- och sjukvården:

  • Hur din hälsa är
  • Vilka olika sätt du kan bli undersökt och behandlad på
  • Att du får välja bland behandlingssätten
  • Ungefär hur lång tid det kommer att ta innan du får vård
  • Var och hur personalen tror att du kommer att få behandling
  • Om det finns stora risker för att du ska få besvär eller biverkningar
  • Vilka hjälpmedel som finns för dig som har en funktionsnedsättning
  • Eftervård, alltså vad som händer efter behandlingen
  • Hur du kan förebygga att du blir sjuk eller skadar dig
  • Din rätt att välja en fast läkarkontakt
  • Din rätt att välja var du får vård (det som kallas utförare eller vårdgivare)
  • Möjligheten att få en ny medicinsk bedömning (det som kallas second opinion)
  • Din möjlighet att få information från Försäkringskassan om hur du får vård i ett annat land

Läkemedel

Ett läkemedel kan ha olika namn även om det har samma innehåll och fungerar på samma sätt.  Om det finns ett läkemedel som är billigare än det som står på receptet så ska apoteket berätta det. Om du väljer att köpa det dyrare läkemedlet får du själv betala skillnaden i pris. Ibland är det viktigt att inte byta ut läkemedlet mot ett annat. I så fall står det i receptet. Fråga gärna personalen på apoteket om vad som gäller för ditt/din närståendes läkemedel.

Efter behandlingen

Om du/din närstående har varit inlagd på sjukhus och behöver mer hjälp från vården efter att du/hen lämnar sjukhuset är det viktigt att ni tillsammans med vårdpersonalen gör en så kallad vårdplan. I denna ska det stå vilka personer som har ansvar för din/din närståendes vård och behandling, hur hälsan är och hur du/din närstående mår, och vilka risker som finns. Verksamhetschefen kan bestämma att du/din närstående får en kontaktperson, en vårdkontakt, som ska se till så att du/hen får en så trygg och säker vård som möjligt.

Hjälpmedel

Om du/din närstående har en funktionsnedsättning kan du/hen behöva hjälpmedel som gör vardagen enklare och säkrare. Ibland är hjälpmedel en del av behandlingen eller rehabiliteringen. Du/hen kan behöva hemtjänst, hemsjukvård eller färdtjänst. Din/din närståendes kontaktperson eller en kurator kan hjälpa er att söka stöd och hjälpmedel. Eftersom varje landsting, region och kommun själva bestämmer hur de arbetar med stöd och hjälpmedel kan reglerna vara olika på olika platser i Sverige. En del stöd och hjälp är gratis, annat får ni hyra eller låna. Det är ofta läkare, arbetsterapeuter, distriktssköterskor, sjuksköterskor och logopeder som bestämmer vilka hjälpmedel du/din närstående kan få. Om du/din närstående har en funktionsnedsättning ska ni få information från vården om de hjälpmedel som finns. Ibland finns det flera olika hjälpmedel. Då ska ni få välja vilket hjälpmedel du/hen vill ha. Ni får det hjälpmedel ni har valt om det är motiverat med hänsyn till dina/din närståendes behov och till kostnaderna för hjälpmedlet.

Missnöjd med vården?

Du kan inte gå till en domstol och klaga på vård som du eller din närstående är missnöjd med. Enda gången du kan klaga hos domstolen är kring vissa beslut om tvångsvård och rätten att läsa din journal. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ser till att vården följer lagar och föreskrifter. Om du tycker att du/din närstående har fått fel vård eller behandling ska du prata med personalen på den avdelningen där du/hen har fått vård. De måste då ta reda på vad som har hänt. Om du/din närstående har fått en skada i vården ska personalen berätta för dig vad de har gjort för att felet inte ska hända igen. Du kan också prata med patientnämnden eller göra en anmälan till Inspektionen för vård och omsorg (IVO).

Det här gör patientnämnden

I varje kommun, landsting eller region finns det en eller flera patientnämnder. På en del platser i Sverige kan det också heta förtroendenämnd. Patientnämnden är opartisk vilket betyder att den arbetar fritt från politiska åsikter. Patientnämnden lyssnar på dig, utreder det som har hänt och kommer med förslag på hur du och vården ska lösa problemet. Det kostar inget att få hjälp och råd av patientnämnden. Patienter, anhöriga och personal kan få hjälp av patientnämnden. Patientnämnden arbetar med frågor och klagomål på vård som landstinget eller kommunen ger. Kontaktuppgifter till patientnämnder finns på kommunens, landstingets eller regionens hemsidor.

Det här gör Inspektionen för vård och omsorg (IVO)

Du kan anmäla klagomål i vården till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Du behöver inte veta vem som har gjort felet eller vad det var som orsakade skadan. IVO tar reda på vad som blev fel och vad vården ska göra för att det inte ska hända igen. Om vårdgivaren inte rättar till felet kan IVO bestämma att de inte får fortsätta sin verksamhet. IVO kan bestämma att personer som har en yrkeslegitimation får en provtid på 3 år när de har gjort fel. Då får personen tre år på sig att visa att hen inte gör samma fel igen.

Här kan du få råd och information

Många patienter vill ha information om sin sjukdom, om olika behandlingar, väntetider i vården och hur vården lyckas med olika behandlingar. Här är tips på var du kan söka information.

Råd om vård dygnet runt 1177 Vårdguiden
På www.1177.se får du råd om vård hela dygnet. Du kan läsa på hemsidan eller ringa telefonnummer 1177 så kommer du till sjukvårdsupplysningen. På hemsida kan du ställa frågor och få svar från läkare och sjuksköterskor. Du kan vara anonym och inte berätta vem du är. Med e-tjänsten Mina vårdkontakter kan du kontakta din mottagning.

Ungdomsmottagningen på nätet www.umo.se
Alla personer i åldern 13 till 25 år som har frågor om sex, hälsa och relationer kan få information på ungdomsmottagningens hemsida www.umo.se. Du kan också ställa frågor anonymt, utan att berätta vem du är.

Väntetider i vården www.vantetider.se
Om du vill veta hur länge du behöver vänta för att få vård eller behandling kan du gå in på www.vantetider.se Där finns information från vårdcentraler och från specialiserad vård. Alla landsting och regioner finns med på sidan och de lägger in ny information minst en gång varje månad.

Källa: Socialstyrelsen