stöd oss

#3 Natali

Det kommer aldrig bli som innan, det får man acceptera efter 2 år med cellgifter för att krossa sin leukemi. Om två månader sväljer jag mitt sista gula piller och hoppas på att aldrig mer bli sjuk. Jag är som ett hopskrynklat papper som nu ska vecklas ut, bit för bit. Jag ser mina nya veck, försöker acceptera mina naggade kanter och jobbar på att bli hel, så hel jag bara kan.
Cancerbaksmällan finns överallt. Det är som att en blandning av förbannelse och superkraft hänger över mig i så många vardagssituationer. Jag ser smärta på ett nytt sätt och jag slungas tillbaka i tiden på en sekund. Jag känner mig fortfarande så löjligt lyckligt lottad när jag sitter på tunnelbanan eftersom jag i långa perioder var isolerad av sjukdomen. Men när jag sitter där idag och njuter av livet så ser jag folk med smärta och jag känner den som att den vore min egen. Jag kan se direkt om någon har ont, små subtila rörelser och en speciell spänning vid mungipor och ögon. Jag får hålla tillbaka tårarna så många gånger när jag ser främlingar som har ont och längtar till dagen då dessa minnen inte känns så färska längre och då cancerbaksmällan lägger sig.

Ibland saknar jag vardagens ekorrhjul och att vara dramatisk över bagateller. Varje gång jag träffar min doktor påminner han mig om att jag fått den starkaste dosen cellgifter som kroppen klarar av, att det inte är att jämföra med Kebnekaise utan att min dos motsvarar Mount Everest. Det är skrämmande men det är också en liten tröstande förklaring när kroppen och sinnet blåser i motvind.

Efter cancern har det varit högt värderat för mig att få visa hur man kan vara sjuk, att få visa att jag finns i förhoppning om att andra som också drabbas ska känna sig mindre ensamma. Vi finns och vi går igenom det här. Ung Cancer har fått mig att komma i kontakt med andra i liknande situation för att bekräfta andra och själv bli bekräftad. Hur gör man liksom när man får cancer? Och bara genom att klicka på hashtagen #ungcancer så öppnar sig en hel värld. Här finns vi, vi som är unga vuxna cancerberörda.

Natali, medlem i Ung Cancer

Natali berättar mer om sin cancerresa på Youtube under ”CancerHandboken!”



Liknande inlägg

Christina Freij är Månadens givare i juli

Christinas dotter Linda drabbades av cancer när hon var 18 år. Under sin tid som sjuk fick Linda stort stöd...

Läs mer
Jag vill bidra

Glad sommar och tack för den här våren!

Det har varit en speciell vår som inneburit stora förändringar för många. Vi har hittat nya vägar och trots rådande situation...

Läs mer
Ung Cancer

Verksamhetsberättelse 2019

Nu finns vår verksamhetsberättelse 2019 tillgänglig i digitalt format här på ungcancer.se. En lite mer läsvänlig version av åresredovisningen. På...

Läs mer
Ung Cancer

INSTAGRAM @UNGCANCER